onsdag 24 maj 2017

Borttappad

Fina lilla bloggen. Du har tappats bort någonstans i livet. Jag som både älskar att skriva och mår bra av det får ett stick i hjärtat när du dyker upp i mobilen. En hel månad har gått sen vi senast sågs. Då var familjen nyss hemkommen från Skåne och efter det kom den förbannade vintern tillbaka. Jag har mått lite dåligt sen dess. Haft skav i hjärtat och längtat efter ljus och värme. Nu har det äntligen kommit, men jag är inte helt mogen att ta det till mig. Tar mig ut i den närmsta naturen i stort sett varje dag. Känner på de gröna bladen, blir stående framför en blommande buske eller sticker ner näsan i en illgul maskros. Jag tänker på dig, på allt vi delat och på den frid du gett mig genom att låta orden fylla dina sidor. Nu önskar jag att vi ska ses oftare. Kanske bara ett litet hej och en bild. Hålla kontakten.

Förresten, i fredags fyllde sonen elva år. Älskade unge.




fredag 21 april 2017

Påsk i Skåne

Idag för en vecka sedan satt vi på en buss mot Södertälje för vidare färd med tåg ner till min familj i Skåne. Jag blev åksjuk och mådde dåligt större delen av resan. Som tur är försvann det i samma sekund som mina fötter stod på perrongen i Lund. Pappa mötte upp oss med husbilen, till barnens stora förtjusning. Regnet slog till och från mot taket men gav med sig precis i rätt tid när vi var framme hos mina föräldrar. Så himla härligt att komma hem igen!

Det blev en lugn kväll, jag och sonen tog en bensträckare till kyrkan. Han för att samla Pokémonbollar, jag för att se natur och givetvis för att få en liten stund med min pojke.

I lördags, påskafton, var det dags för maken att springa Österlen trail. Det började med regn och övergick i ett rejält snöfall som sedan blev till snöstorm under kvällen. Jag, barnen och min syster körde till Bo Ohlsson i Tomelilla för att titta lite. Att jag aldrig lär mig att inte ha barnen med dit. De blir till små monster som hotar, slåss och gråter. Jag höll på att gå av på mitten. Som tur var hade Påskharen varit vid huset och lämnat både godis och presenter till de små.

På kvällen avnjöt vi påskbord och hade det bra. Vid tolv, halv ett på natten, när snön ven utanför fönsterna, släckte jag och syrran ner allt ljus och öste upp ljudet på stereon. Vi körde progressiv psytrance och dansade oss lyckliga.

Skönt nog hade storm och snö avtagit till söndagsmorgonen. Det låg en halv decimeter snö på marken och solen sken sitt allra bästa för att återta våren.

Medan mina föräldrar stannade hemma och tog det lugnt körde vi andra iväg till Stenshuvud där våren verkligen visade sig från sin bästa sida. Ren lycka! Vitsippor överallt och gräset var alldeles grönt. Backsipporna såg ut att vara på upphällningen även om de fortfarande lös klarlila mot omgivningen.

Påskmiddagen tog vi alla på La Prima Classe i Lövestad - där jag blev väldigt förvånad över att stöta på Linnea och hennes familj. Hon är min barndomsvän och de bodde i Uppsala fram till september förra året då de blev Österleningar på heltid. Precis tvärtom för oss som numera spenderar ledigheter där nere.

Annandag påsk blev en packdag. Vi gick mest omkring och fördrev tid, det var alldeles för kallt för att vara ute. Pappa gjorde en smaskig middag och sen var det dags att åka till Sturup och flyga hemåt.

Det var en fantastisk påskhelg, trots snöstorm. Om tre månader är vi tillbaka igen. Jag längtar redan! Jag längtar alltid till mitt älskade Österlen.






onsdag 19 april 2017

Sanden i skorna


När jag snörade på mig gympadojorna för att gå ut på en promenad slog det mig att det var första gången jag tog dem på mig sen Mallorca för en månad sedan. Inuti låg lite sand och det kändes väldigt fel att hälla ut den. Sand från Medelhavsstrand. En dröm som är sann. Jag lät sanden ligga kvar och gav mig ut i vårsolen med en ljudbok i öronen. Superhärligt att låta solen värma kinderna och samtidigt höra fågelkvittret genom hörlurarna.


onsdag 12 april 2017

Ljuset

Ljuset återvänder. Fåglarna sjunger fler timmar per dag och naturen får tid att slå ut i färg. Denna vecka har vi påsk och jag ska äntligen få komma hem till Skåne. Äntligen! Meteorologerna spår regn och det är inte alls roligt. Men vitsippor, blåsippor och backsippor bryr sig inte om det. Inte mer än att de kryper ihop lite och hukar för det tyngsta regnet. Jag packar regnkläder och ser fram emot det finaste jag vet. ❤️

lördag 8 april 2017

Jag lånar Michael Jacksons ord


Igår var en fin dag som blev en mörk dag. Vi skulle ha tårtkalas då jag vunnit en tårta från Gävle stad. Det blev tårta men med en mindre uppsluppen stämning. När informationen om dådet i Stockholm nådde oss blev det tungt. Jag blev både ledsen och rädd och min trygghet rubbades. Att Sverige skulle drabbas var inte otänkbart, bara så oväntat. Detta hemska sker överallt fast på olika vis. Jag önskar att världen kunde bli en bra plats för alla. Att den otäcka ondskan bara smälte bort och lämnade en ljus värld.

Mina tankar finns hos alla drabbade. Överallt på vår jord. ❤️

onsdag 5 april 2017

Blåsippans tid


Nu står de där och niger. Tittar sig blygt omkring och vågar till slut möta solens varma kramar. Det är blåsippetid i Gävle och jag älskar de små liven.

Inom mig rasar saknaden efter Skåne. Det sliter och drar och jag får tårar i ögonen när alla vackra vårbilder visar sig på Instagram. Vilken oerhörd tur att vi snart ska dit och njuta. Jag ska göra allt för att få åtminstone en timme i Stenshuvud. Höra havet, se horisonten, känna på luddiga backsippor och gå genom den vaknande skogen med dess vit- och blåsippor. Jag tror inte att ni förstår hur stor min längtan är. Tills dess får jag hålla till godo med alla små söta blommor i våra grönområden.



söndag 2 april 2017

Annorlunda Mars

Hela mars handlade om en sak, eller kanske två. Mest av allt handlade det om min resa till Mallorca. En senarelagd 40-årsresa till en plats varmare än Sverige. Min önskan var att åka med någon annan. Men när ingen annan kunde eller ville bestämde jag mig för att åka själv. Ett trevligt val, ett trevligt sällskap. Mallorca i mars, turistsäsongen i startgroparna och värmen alldeles lagom skön. Böcker i väskan, ljudböcker i telefonen och en utsikt att jubla över. En resa jag sparar i mitt hjärta.


Den andra grejen är alla vårtecken. Snödroppar, fågelsång, värmande sol och ljusare dagar. Vi hade ett riktigt obehagligt bakslag ett par dagar efter jag hade kommit hem från Mallorca. På bara ett par timmar hade våren blivit inbäddad i snö. Blä! Som tur var regnade det bort innan kvällen.

Häromdagen vaknade vi upp till alldeles för många minusgrader. Närmare bestämt - 8.5. Det var svinkallt att cykla till jobbet. Det var också ett sätt att påbörja sommartid. Tack och lov blev det april till slut.